Happy Christmas!

Är precis hemkommen från ett amerikanskt julfirande. Kommer alltid minnas den här julen. Så fint, så annorlunda.

Julklapparna ligger kvar under granen till imorgonbitti och nu ska jag slänga mig i soffan tillsammans med min finaste och lite julgodis.

Hoppas ni alla här haft en fin jul där hemma. Önskar jag hade varit där, även fastän jag är otroligt glad att jag fått uppleva den här dagen här, för det är något som antagligen aldrig kommer hända igen.

Hörs snart!
Pussss!

Stay close, don't go.

Sitter i soffan framför tv:n just nu. Bakom mig ligger Mikael och tittar på Polarexpressen lite trött och sliten efter en heldag med shopping bland julgalna amerikanare. Vänder mig om då och då, för att kika på honom, le lite för mig själv och än en gång se att han faktiskt är här. Vågar nästan inte tro på det, trots att fyra helt underbara dagar gått sen jag hämtade honom på flygplatsen i Boston.

Önskar någon kunde stoppa tiden just nu.

I'm so excited, I just can't hide it.

Jag är en dålig bloggerska, jag vet. Varenda kväll tänker jag att jag ska skriva, men varenda kväll slutar det med att jag kryper ner i sängen och läser eller somnar istället. Får bli lite skärpning, vill ju trots allt komma ihåg vad jag gjorde om dagarna, när min tid här börjar rinna iväg, samt hålla er där hemma uppdaterade om vad som händer. Men med den här takten, blir det inte mycket av nåt.

Kan väl berätta i stora drag vad som hänt den senaste veckan;

Jag och Ida besökte Ikea för att äta julbord, vilket var lite av flopp. För det första fick vi köa i 40 minuter för att komma in på restaurangen. Sen när det nästan var vår tur, fick vi reda på att maten började ta slut, men vi valde att chansa ändå eftersom vi var såå hungriga. Väl till bords, både smakade det och såg ut som skolmat, vilket alltså inte var något att hurra för. Visserligen fick vi chokladbollar och glögg, till efterätt vilket var gott, men förutom det.. njaaa.

Köpte dock med pepparkaksdeg, pepparkakor, julmust, glögg och marabouchoklad hem, så trippen dit var ju inte helt i onödan ändå, haha! ;)

Sen har även min lilla W hunnit med att fylla hela fyra år och bli stora killen. Vilket han firade med kalas för heela klassen i en likanade gympasal. Hopptorn, såpbubblor och ungarna överallt, för en rolig syn kan jag lova. Så söta så och nu har vi 1000 nya leksaker att roa oss med på dagarna dessutom...

Jag har även varit iväg på julfest hos en tjej, som jag träffade på trainingschool. Sov över där från lördag till söndag, vilket blev en upplevelse att minnas på flera sätt, haha, men det var kul. Vi lekte en form av julklappslek som är vanlig här och jag vann ett presentkort på 25 dollar, på Dunkin Donuts' (ett jättepopulärt kaffeställe), vääldigt användbart, även om Starbucks hade varit snäppet bättre. (;

Spenderade sedan söndagen med att äta frukost på Hanover mall och traska runt i affärer till min värpappa hämtade mig och vi åkte hem för lite julfirande.
Eftersom min värdfamilj beger sig till Sverige över jul, bytte vi julklappar och sådär i förtid. Blev jätteglad för mina presenter och jag fick så mycket mer än jag hade förväntat mig! Huur gulligt som helst av dem! Bland annat fick jag en tröja och en mössa det står Boston på (vilket jag faktiskt hade tänkt införskaffa mig själv), en parfym från victoria secret, böcker och hårspännnen, en söt liten ängel, plus lite andra grejer. Hur snällt som helst, som sagt!

Sen under veckan har det inte hänt så mycket värt att berätta om, förutom ett au pairmöte i måndags, innehållande varm choklad, massa kakor från hela världen (jag bakade chockladbollar, haha) samt massa trevliga au pairer.... MEN!!!! Imorgon kommer min älskling hit!!! Kan inte förstå det, känns såå sjukt overkligt. Imorgon klockan 17.35 står jag på flygplatsen och väntar på honom. Gaaaah, önskar jag kunde beskriva den känslan jag har i ord, men det går inte. Ska bli så underbart att krama honom igen och jaaa, bara ha honom här, så ni anar inte!! Är faktiskt till och med nervös, haha.. inte för att jag kan sätta fingret på varför riktigt, men ja.. koonstig känsla. Måste sova snart så det fort blir morgon... men tror jag är för exalterad. Har alrig varit så här pigg förut, haha.. Sen när jag vaknar sitter han redan på flyget hit, mihi. :) :) :) :)

Som ni förstår så kan ni nog räkna med, dåligt bloggande de kommande två veckorna. Men sen ska jag försöka vara tillbaka igen..

Ha det bra! :)
Pussss!


Fint, osammhängade inlägg, haha. Men det kanske speglar mina känslor ganska bra om inte annat, haha.

Everyone feels like everyone else, just not at the same time.

Upptäckte igår att mina händer blivit så torra att jag fått sprickor på knogarna. Tänkte då att; Va fan, sånt får ju bara mammor?
Insåg två sekunder senare, att det är princip vad jag jobbar som; mamma. Extramamma, au pair.
Ont gör det, snuskigt ser det ut och gud vet hur jag ska få bort det? Borde kanske försöka sluta tvätta händerna tio gånger i timmen, men då krävs det att jag botar min "bacillskräck" och byter jobb, såå nä.

Förresten saknar jag era kommentarer, nog för att det är lite mer komplicerat att kommentera här än på blogg.se, men såå svårt är det faktiskt inte. ;)

Ska iväg på julbord på Ikea om en stund, haha. Planerar även att spendera hela min veckolön på deras svenska mat-hylla dessutom, vad tror ni om det? ... Nä kanske inte. Men halva i alla fall.

Pussssssssss!

och mina bruudar; ha en fantastisk luciahelg, för jag vet att ni peppar för utgång, haha.
pusss igen!

Like your shoes, love your hair.

Har preecis kommit hem från Ida, där vi dippade morötter och gurka, samt zappade runt på tv:n och youtube. En mysig tisdagkväll, absolut!

Meeeen, jag behöver lite råd från er där hemifrån;
Planerar att bli brunett igen, men vet inte vilken färg jag ska använda och om jag törs färga det hemma? Vad tror ni? Mamma, Anneli, Kerstin?? eller kanske till och med Susanne om jag har tuur? Törs jag göra det själv utan att det blir grått, grönt eller randigt? haha.. Vill inte lägga pengar på att gå till salong såhär innan jul, så hjälp mig den som kan tack, haha! :)

Bedtime now!
Pusssssss!

Swedish Yuletide and suprise party!

Idag har jag gjort absolut ingenting. Vaknade klockan tio, låg i sängen till elva, åt frukost halv tolv, satt vid datorn fram till halv fyra, då Sina, Tine och Ida kom hit en sväng. Vi käkade bullar och kikade efter flygbiljetter till Florida, dit vi planerar åka i Mars. Vi behöver nog boka snart, innan flygpriserna blir allt för dyra. Men kruxet är att Sina och Tine ska vara borta en vecka och resa runt på lite olika ställen, medan jag bara vill ta en weekend, för att kunna ta ut min semester till sommaren istället.. Så vi får klura på hur vi ska lösa det. Antagligen får jag möta upp dem någonstans, men frågan är om det blir i Miami eller Orlando.

Gårdagen var i alla fall lite mer händelserik, för då åkte jag och Ida in till Boston för att gå på den årliga svenska julmarknaden. Det tog oss ett tag att hitta dit, men väl där kunde jag inte sluta njuta. Köpte lussebullar och julmust ganska så snart efter att vi kommit in, vilket var så uunderbart gott. Har suktat efter lussebullar i flera veckors tid och varit så avundsjuk på alla som skrivit att det bakat lussekatter på sina facebook-statusar, så var så glad att äntligen få känna smaken igen, även om det knappast var detsamma som hembakat.

Vi strosade runt där på marknaden i nästan tre timmar tror jag. Tittade på luciatåget, pratade svenska och ja, njöt av att känna sig lite hemma för en gång skull.. När vi sedan kände oss klara, åkte vi till Down town crossing och gick i affärer ett par timmar innan tåget tog oss hem igen.

Sedan var det snabbt hem, in i duschen, slänga i sig lite mat, göra sig i ordning och dra iväg till Hingham, för lite supriseparty för Anna som fyller 21 på torsdag. Tror hon blev gaanska överraskad när hon kom in och hennes pojkvän tände lampan, varpå alla skrek "supriseee" och kastade glitter och sånt på henne, haha. Såå det var kul! :)

Lite bilder från lördagen (helt i oording, men jag orkar inte ändra):

Mysig julstad på South station

Vi blev lite förundrade över folks sätt att parkera...

Luciatåget

Jag och Ida, lyckliga på julmust och lussebullar

Bäst på hela dagen, haha.

Swedish waffles

Kalle var där
Kronprinsessans bröllop gick på repeat

Booston



Lite julstämmning vid Down town crossing


Supriseparty för Anna



Linda, Josefin och Victor

En gaanska överraskad Anna

:)

Swedish candy

Nu har jag gjort det. Jag har ätit upp det allra, allra sista ur min svenska godispåse. Sorgligt, men sant. En såndär svart och röd döskalle ni vet? Blev det sista jag fick avnjuta innan påsen, som numera inte ser lika fräsch ut som den gjorde när jag köpte den, var totalt tom. Undrar hur jag ska klara mig fram till Mikael kommer? Visserligen är det bara två veckor (wiiiieeee) kvar nu, men äändå. Jag har kört på "en godis om dagen", sen jag kom hit, hahah. Så påsen har alltså hållt i 39 dagar, vilket jag tycker är ganska bra jobbat ändå. I början åt jag förstås mer än en godis om dagen, men sen fick jag panik när det började minska allt för fort, så då fick det bli lite mer rutiner på det hela, haha. Guud svensk godis, är verkligen något speciellt. Förstår inte att hur andra länder klarar sig! Visserligen slår USA oss med sina bakverk, men det går ändå inte att jämföra. Svenskt godis är liksom svenskt godis och det finns knapptast något godare.

If you're gonna be there, be there.

Jag och mitt hjärta fick brev på posten, vilket gjorde lite av min dag.

Tiden bara rinner iväg här borta, man hinner knappt med. Kan inte förstå att det redan är första december. Vi satte upp ljusstakarna i fönstren förut. Här har man ett ljus i varje fönster, vilket faktiskt är jättefint. Nästan finare än det vi har hemma, skulle jag vilja säga. Ska försöka att visa er kort imorgon, men just nu inväntar jag finbesök från tyskarna Sina och Tina. Jag troor film och au pair-prat blir kvällens tema, men vi får se.

Tänker på er där hemma!
Pusssss!

Ps. I love you.

En vårdag i november.

Det är en sak jag inte riktigt kan förstå;

Hur i hela världen är det möjligt att flytta från ett hus, där jag enbart hade mobiltäckning på övervåningen (mitt rum låg i källaren) , till ett annat hus (på en helt annan kontinent) där jag bara ha täckning på nedervåningen (mitt rum ligger på övervåningen)?
Kan ni förklara det för mig? Jag menar, jag har ju en helt annan telefon, med en helt annan operatör till och med. Stöört..


Har haft en mysig dag tillsammans med mina små troll här idag. Vi har lekt "Kom alla mina små kycklingar" och sprungit till W tyckte att jag skulle bära honom hem, då hans ben faktiskt inte orkade gå längre, haha. Så söta!

N kom precis in och gav mig en nattikram dessutom, sånt uppskattar jag! För är det något man saknar här, så är det kramar. Hemma får man ju en kram varje dag, mer eller mindre. Men här är det inte precis som om jag kan gå och fram och krama vem som helst, haha. Så det är tur att jag har mina värdbarn att krama lite extra på ibland!

Ikväll blir det lugnt, jag väljer mellan tv:n, en bok och datorn.

Bilder från gårdagens hejdå-middag:

Sarah, tjejen som åker hem. Hon är hur trevlig som helst,
så lite synd att hon redan varit här ett år.

Några av tjejerna på middagen :)

Pussssssss!

Worlds End

Första advent, och ute skiner solen mot en klarblå himmel, gräsklippare hörs från var och varannan trädgård och det närsmta snö vi kommer här, är gula lövhögar. Lite annorlunda mot vad man är van hemifrån kalla Sverige, men ganska skönt ändå.
Ska bege mig ut på en långpromenad, så snart batterierna i min jättemoderna mp3 laddat klart och efter det ska jag hem, göra mig i ordning och invänta Tine för att dra iväg på avskedsmiddag för en tysk tjej, som åker hem imorgon.
Så det blir nog trevligt! :)

Denna helgen har gått hur fort som helst, trots att jag varit ledig sen i onsdags. I tordags var det ju thanksgiving och i fredag var det Black Friday, vilket är lite som en värre version av mellandagsrean hemma. Affärerna öppnar runt fem på morgonen, då folk köar och till och med sover över för att få komma in och få de bästa priserna.

Jag och Ida bestämde oss också för att dra ut, men inte för än klockan åtta på morgonen. Visserligen hade vi klockan sex som ett alternativ först, men det varade inte längre än fem minuter, haha. Dock blev vi väldigt förvånade när vi kom fram till köpcentrumet på morgonen och lyckades få en parkering snabbare än någon gång innan, samt bara behövde köa i ca tre minuter till provrummen. Hittade heller ingenting på rean, men fick i alla fall med mig en rosa skjorta, en vit långärmad tshirt, en halsduk, en extern hårddisk, en BH och två par örhängen hem, så jag var ganska nöjd ändå.

Dock hade det öppnat ett nytt Forever 21, som jag befarar kommer bli farligt för mig. Fanns ett sedan innan, som jag inte riktigt tyckte om, men det häär, herregud. Två stora våningar av kläder, skor, smycken och allt möjligt roligt, varav en heeel avdelning som lika gärna kunnat heta Sandra. Skulle kunna köpa ALLT där, jag lovar.

Fredagkvällen bestod sedan av tacokväll hemma hos Ida. Hennes värdfamilj var iväg till sin skidstuga, så jag, Ida och Anna passade på att laga tacos på vårt svenska vis, hyra film och äta alldels för mycket gott, som till exempel marabouchoklad, ballerina och chips. Mysigt!

Sen blev det lördag och då drog jag och Ida till "Worlds end", efter många om och men. Vi kokade alltså varm coklad, fyllde termosmuggarna och drog iväg till ett naturreservat i Hingham, haha. Nästan riktig pensionärsvarning på det, men har man inget att göra så får man skaffa sig. Dock blev vi båda lite förstummade av hur fint det faktiskt var när vi kom fram. Man kunde se Boston skyline från ena sidan och över till Hull (tror jag?) från andra. Lite synd att det blåste så mycket bara, men kan tänka mig att det måste vara sjukt fint där på sommaren. Så fler turer dit lär det bli och då ska jag även se till att inte glömma minneskorter till kameran hemma, vilket jag så klart gjorde igår.

Början av lördagkvällen spenderade jag sedan med min värdfamilj, då vi beställde hem kinamat och såg på Ice age 2. Smakade dessutom på sushi för första gången i mitt liv och tyckte faktiskt om det, även om jag höll mig lite mer till nudlarna och kycklingen. Fick även lyckokakor med till efterätt, vilket jag såklart uppskattade, haha.

Senare på kvällen kom Ida hit och då kikade vi halvseriöst på Madagascar, innan vi övergick till att titta på roliga klipp på youtube istället. Så även det var en bra dag! (:

Jag & Ida vid Worlds End

Pusss!

Happy thanksgiving!

Nu har det hänt en del sedan sist jag skrev sist. Jag har nämligen hunnit med att fira thanksgiving och uppleva min första "Black Friday" här borta.

Gårdagen, som alltså var thanksgiving, var en av mina bästa dagar här hittills. Började dagen med sovmorgon och en morgonpromenad innan det var dags att göra sig i ordning. Hade full sjå med att välja kläder, då alla här varnat mig för att klä upp sig för mycket, samtidigt som min värdmamma sa att man helst inte skulle ha jeans, utan något lite finare på sig, men ändå inte för fint. Herregud, jag har varit här i en månad och något mitt emellan finkläder och vardagskläder är väl inte riktigt vad jag införskaffat riktigt än. Så slutade med att jag tog min svarta tunika hemifrån, haha. Vad annars? Den har verkligen lyckats bli min räddare-i-nöden-klänning, trots att jag knappt trodde jag skulle använda den när jag köpte den, haha.

Hur som helst begav vi oss till min värdpappas mamma och hennes man vid ca klockan 3 och väl där möttes vi av en massa glada och trevliga människor, samt tre små hundar. Det serverades dricka och små aptitretare i alla former, innan det sedan var dags för huvudmåltiden, bestående av bland annat: kalkon (så klart), potatismos (som jag tror varit i ugnen), någon form av morotsgratäng, ostrongratäng, en väldigt speciell sallad, bröd, olika sorters sylt och ja, hur mycket annat gott som helst.

Huset som vi var i var hur fint och mysigt sin helst, hade ett riktigt "julaftonsrum", med öppen spis och massa soffor och fotöljer och grejer, samt ett kök som jag verkligen älskade. Det var även jättfint dukat med bordsplacering, gjorda med små söta thanksgivingmotiv, som jag faktiskt smugglande med mig mitt hem, som ett litet minne, haha.

Hade dock ett litet problem under huvudmåltiden. Hemma är man ju så van att äta med kniv och gaffel jämt och ständigt, eller om inte annat, när det kommer till lite finare tillställningar. Så där satt jag och åt min kalkon och mitt potatismos fint och prydligt med både kniv och gaffel, ända till jag sneglar runt omkring mig och förvånat upptäcker att alla andra slevar in sin mat med gaffeln i högerhanden och kniven liggande kvar på bodet, haha.. Borde kanske lärt mig att amerikanare sällan använder sin kniv, vid det här laget, men nej. Följde därefter deras metod, lite mer avslappnat, haha.


Efter all ovanstående mat och så vidare, var det dags för efterätt och kaffe. Jag tog då förgivet att alla skulle ha kaffe, så när de frågade om jag ville ha, tackade jag glatt ja.. Sen visade det sig där att det BARA var jag som skulle ha, vilket fick mig att känna mig lite dum, haha. Men som tur var, var alla så trevliga så det var ingen fara så, men ändå, lite pinsamt sådär bland folk man inte känner.
Till efterätt blev det hur som helst, pumpkinpie, äpplekaka, glass, någon nöt- och chokladpaj, m.m. Tyckte inte alls om pumpkinpie, men resten var supergott.

På det stora hela var kvällen alltså hur bra som helst i alla fall. Spenderade en stor del, med att lyssna på en tioåring (ganska lik min söta lillasyster där hemma), berätta om sina favorithundar. Hon var så himla söt och den smartaste tioåringen jag någonsin träffat. Hon berättade även för mig om förintelsen, hur man stavade ord på franska och ja jisses, saker jag inte hade en aning om, haha. Har på känn att den flickan kommer få framgång i sitt liv i alla fall, inte många som kan såntdär när de är tio, vad jag vet. Jag, nio år äldre kände mig nu nästan dum i jämförelse, haha.

Dock var det bästa av allt var nästan att min värdpappas syster och hennes familj, som var hur mysiga och snälla som helst, bjöd över mig och Mikael till dem på julafton (den 24:e). De skulle tydligen ha en stor julfest då, med massa mat och folk, så de sa att det var bara vi kom förbi. Och det tackar vi ju inte nej till! Så ser verkligen fram emot det nu! :)


Guud, detta inlägget skulle kunna bli evigheter långt om jag skulle berätta allt, men saken är den att tacokväll hemma hos Ida står på schemat, så jag hinner tyvärr inte skriva mer.. Men kommer nog ha tjatat hål i huvudet på er, om min första thanksgiving, innan jag väl är hemma igen, så misströsta inte! (;




En bild från igår, på det lilla bordet. Alla fick inte plats vid det stora och tyvärr har jag ingen bild på det heller. Men ni får ju lite aningar här iaf (:

Pusss!

Det blev en liten Clara!

Kom upp på mitt rum vid halv ett idag, när barnen skulle sova middag och kröp själv ner under täcket för att vila en stund. När jag legat där i cirka fem minuter hör jag hur min svenska mobil vibrerar och undrar förvånat om batterit redan är slut, trots att jag aldrig använder den, utan bara har den på, men liggande här. Tog i alla fall upp den, för att se vad som hänt och där på displayen fanns ett mms från min moster, med en bild på vår alldels nyfödda lilla kusin. En frisk liten flicka på nästan fem kilo. Liten, rödmosig och så himla söt att jag blev alldels rörd. Önskar såå att jag kunde vara hemma och få komma och hälsa på, snosa bebis och gratulera, men tyvärr så får det vänta till hennes ettårsdag, hur hemskt det än känns. Hoppas i alla fall att ni där hemma, snosar lite extra från mig och att hela familjen Gustafsson/Andersson mår bra, samt att ni skickar fler kort så snart ni får tillfälle!

Anar även att det finns tre stolta små storasyskon där hemma idag också, som jag gärna skulle krama om lite extra. Men som sagt, jag tänker på er! :)

♥

Aldrig riktigt säker.

Är såå glad att denna dagen äntligen är över, för usch vad den har tagit på krafterna.

Dagen började som vanligt och allt var helt i sin ordning. Lämnade W på skolan, promenerade hem och lekte en stund med N, innan jag tog med mig henne ner till biblioteket för veckans Story Time. Traskade sedan tillbaka till skolan för att hämta hem W igen och tog som vanligt följe med Betty, en av grannfamiljernas nanny, på tillbakavägen. Vi stannade sedan en stund och pratade, medan barnen lekte omkring litegrann, så som de alltid gör på hemvägen.

När vi stått där i kanske fem minuter, började barnen leka på grinden, som delar den vanliga vägen från gångvägen ner till skolan. ( Ni vet en sån stor metallgrind, som typ visar att man inte ska köra in med bil där?) De stod liksom på den nedre delen och höll i sig i den övre, vilket de ofta gör när vi går förbi där. Dock råkade W halka och ramla just där idag, varpå han landade med munnen först och slog i tänderna.

Allt hände inom loppet av två sekunder och jag tänkte först att det inte alls var någon fara, då det inte var högt ifrån han ramlade och han såg ut att ha ramlat mer på sidan. Dock insåg jag när jag skulle lyfta upp honom att det var lite värre, då jag såg att blodet bara rann ur munnen på honom. Fick lite panik först, men tack och lov så var Betty där och räddade mig. Hon tog N och sa att jag skulle gå in med W, lägga is på tänderna och lugna honom, vilket jag då gick raka vägen in och gjorde.

Han slutade gråta ganska kort efter att vi kommit in och jag konstaterade lättad att tänderna såg någorlunda oskadda ut, förutom en flis som såg ut att fattas i ena framtanden. Där efter gick vi ut igen, hämtade N, lät Betty kika på tänderna och gick sedan in för att försöka få fram lite lunch, samt för att ringa min värdmamma.

Som tur var, var båda barnen lugna och snälla när vi kom in och jag kunde lätt värma maten åt dem och därefter ringa min värdmamma. Var så himla skärrad fortfarande och hade gråten i halsen hela tiden när jag förklarade vad som hade hänt. Men hon tog det lugnt, sa att det inte var mitt fel och att hon skulle ringa tandläkaren och höra om vi behövde åka dit.

Sagt och gjort. Min värdmamma fick komma hem från jobbet och ta med sig W till tandläkaren, där de sedan konstaterade att båda framtänderna var svullna och lite lösa, men att de förhoppningsvis kommer fästa sig igen inom några dagar. TACK gode gud.

Kändes så himla hemskt att det var jag som hade ansvaret när det hände och att det var tvunget att hända såhär i början av allt, även om jag såklart vet att det kan hända när som helst. Men ändåå. Man har verkligen ansvaret för någons absolut mest värdefulla "ägodelar" här och en olycka kan ske på ett ögonblick.. Så jag vill inte ens tänka på att det kunde varit värre.

Åkte i alla fall med min värdmamam och handlade inför thanksgiving efter att tandläkarbesöket var gjort.. Och sedan dess har jag pratat med mamma på skype, då såklart tårarna som jag hållt tillbaka ända sedan allt hände fick utlopp (när annars, om inte när man pratar med sin mamma?), samt tagit en lååång duch och ätit lite tacos.

Sitter och pratar med folk på datorn just nu, men ska snart sova. Är så himla trött efter denna dagen, så ni anar inte.

Är dock oerhört glad att allt gick bra och att mina värdföräldrar tog allt så lugnt. När min värdpappa kom hem från jobbet förut, tittade han lite finurligt på mig och sa med ett skämtsamt leende "So how was your day?". När han sedan såg min min, sa han "hey, don't blame yourself now, okey?".
Så ja, de kunde väl inte ha tagit det bättre, men som sagt äääändå. Kommer nog gå som på nålar några dagar fram över.

Som tur är, så är det ju långhelg nu, eftersom det är thanksgiving på torsdag. Så min sista jobbdag för denna veckan blir imorgon, vilket känns väääldigt skönt.

Vill även tillägga att Betty (grann-nannyn) måste vara den snällaste någonsin. Hon ringde mig till och med för att höra hur allt hade gått och hur jag mådde nu på eftermiddagen. Så omtänksamt! Borde finnas fler som hon här i världen. :)

New York, baby.

Nu har jag bokat hotell åt mig och Mikael över nyår. Såå nyår i New York blir alltså av!!
Minns när vi pratade om det i våras, att det vore så kul och att vi skulle försöka fixa det. Men inte kunde jag föreställa mig då att det faktiskt skulle hända. Kunde ju knappt föreställa mig att jag skulle ta studenten då. Men ja, det blir av och jag är såå glad för det! 31 december - 2 januari, i närheten av Times Square, känns som det kan bli heeelt okej! Maha :D

Roligt dessutom att Mikael inte vet om att jag bokat än, eftersom han dissade mig på skype ikväll. Blir en fin överraskning för honom imorgon, när han kikar in på datorn! (;

Hinner inte skriva mer nu tyvärr, Starbucks med Ida väntar. Stackaren fick operera bort sin blindtarm förra veckan (snacka om otur, när man varit här i drygt en månad) , så hon kan nog behöva en Starbucks latte. Eller vad tror ni? :)

Sov gott där hemma!
och mamma; imorgon klockan halv 8 eran dit kan jag nog vara vid datorn?

Pusss!

22 November

Så,.. jag bestämde mig för att flytta tillbaka bloggen hit istället. Till bloggen jag skrev på, för snart ett år sedan. Tyckte att det var lika bra, då Blogg.se och jag inte riktigt kan vänja oss vid varandra och jag ändå bara irriterar mig på allt som krånglar och inte blir som jag vill där.
Men jag hoppas ni gillar det bättre såhär, för det gör åtminstone jag. Texten kanske är i minsta laget och färgerna lite väl dystra, men jag jobbar vidare på det, så får vi se

Hur som helst så går allt åt rätt håll, känns det som. Jag hade planer för helgen i lagom tid för att det skulle kännas bra, jag har gjort mitt första besök på gymet, jag har inte haft hemlängtan på över en vecka och jag börjar komma in i alla vanor ordentligt.

Igår var jag på gymet med Sina och körde zumba, simmade, badade i bubbelpoolen och bastade. Hur underbart som helst att äntligen få röra lite på sig och ett bra sätt att påbörja en söndag. Åkte sedan vidare till Ida, efter gymet och tog en liten promenad! :)

Men nu vaknar barnen här, så bäst att sätta fart!
Ska försöka skriva igen ikväll, eller imorgon.

Pusss!

People are like songs, it's true.

Två saker jag glömde nämna i gårdagens inlägg:

• Jag har kört på en ekorre. Japp, jag körde rakt över den och såg hur den blev till en hög i backspegeln. Den bara sprang rakt ut framför bilen, så fanns inte en chans att jag kunde väja eller bromsa. Men ändå. Trodde jag själv skulle dö och min värdmamma frågade på skämt om jag behövde gå i terapi efteråt, haha...Usch!
  
• Jag har tankat bilen, genom att köra in på en bensinstation, vevaJ ner rutan, räcka mitt kort till killen som jobbade, säga hur mycket han skulle tanka för, få tillbaka kortet, vänta, säga tack och sedan bara åka. Bekvämt, ohja. Men man kan ju fundera på var höjden av lathet sträcker sig hos amerikanarna också.

Let's go clay!

Har inte haft någon inspiration till att skriva här alls, de senaste dagarna. Tycker att alla inlägg jag skriver bara blir så röriga och osammanhängande, att jag inte klarar av det. Börjar fundera på om jag lämnade allt jag lärt mig angående meningsuppbyggnad, ordval, styckindelning, särskrivningar och "röda trådar", samma dag som jag lämnade Herrgårdgymnasiet i våras. Känns precis så i alla fall. Så får verkligen hoppas att jag bättrar mig inom en snar framtid, annars finns risk för att det blir tomt här i bloggen.
Men nog om det.

Ännu en helg har passerat och jag har försökt ta vara på den så gott jag har kunnat. Slutade jobba vid halv ett i fredags, så passade på att sova middag någon timma då, eftersom alla andra här ändå fortfarande jobbade. Väl vaken igen, så gick jag ut på en promenad. Gick ner längs havet, med musik i öronen och försökte få mig själv att förstå att jag faktiskt är här, eftersom min hjärna inte riktigt verkar inse det. Men nej, jag fattar det fortfarande inte. Var ute och gick i över en timma utan att gå vilse i alla fall, så det var åtminstone ett litet framsteg.

På kvällen åkte jag, Ida, Sina och Sarah till Hingham och gick på bio. Vi såg "Due date" och jag åt så mycket popcorn och drack så mycket cola att jag mådde illa, haha. Jag köpte en "liten" popcorn och en mellan dricka, vilket nog motsvarar ungefär en stor popcorn och en extra stor cola hemma i Sverige, haha. Åt dock inte upp allt, kan ju tilläggas, men som ni vet, så är det ju inte alltid lätt att sluta äta när man har något gott framför sig, hur mätt man än är.

Sen igår, så hade jag inga direkta planer, förutom att jag ville åka och shoppa. Så jag skickade iväg ett sms till Ida och Sina för att se om de var på. Tyvärr hade Sina andra planer och Ida var hängig, så vi sa att vi skulle höras senare. Jahaaa, tänkte jag; - En lördag och jag är ensam, helt utan några planer. Ensam, ensam, ensam. Ensam.
Och sen satte hemlängtan in.

Jag fällde några tårar, eller ja, ganska många tårar och tänkte på vad alla där hemma gjorde. Tänkte på vad jag hade gjort om jag var hemma, att jag säkert hade varit med Mikael, att jag säkert skulle ha gått ut på kvällen med alla mina brudar, att jag hade haft planer sen måndagen och att jag skulle varit på topphumör.
Sen slutade jag tycka synd om mig själv, skickade ett sms till Ida och skrev att "Vi måste göra något, för jag dör av hemlängtan av att sitta hemma en lördag", varpå Ida svarade att hon gjorde det samma.
Så, sagt och gjort, så åkte vi till Braintree, ett stort mall en bit härifrån. Käkade thaimat, shoppade lite och sådär ända till Ida fick feber och vi blev tvungna att åka tillbaka hem.
Spenderade därefter kvällen med att kika på tv med mina värdföräldrar, läsa och sitta vid datorn. Inte jätteglamuröst, men helt okej.

Och så idag.
Då gick jag upp vid halv 9, gjorde mig i ordning, skypade lite kort med Mikael, samt ringde pappa och sa grattis på fars dag. Sedan var klockan 10, vilket innebar möte med min LCC, Nancy, (min kontaktperson) här hemma hos min värdfamilj. Så hon var här och gick igenom alla regler och sånt man mestadels redan visste, frågade hur allt har gått hittils och gav mig lite information om kurserna man kan välja att läsa. Så det var braa..
Mötet tog väl ca en timma och sedan fördrev jag förmiddagen med att sitta vid datorn, prata med Jossa och Mikael och ja, bara vara.

Sen vid halv 4, var det dags för mitt första aupairmötet. Så jag åkte till Weymount, en närliggande stad och mötte upp Nancy och alla aupairer i vår grupp på ett ställe som hette "Let's go clay". Där fick vi måla lerfigurer och sitta och prata någon timma, varpå vi fick våra underskrifter på att vi varit där och kunde åka. Var kul att träffa andra aupairer, men annars var det kanske inte jätteskoj.

Efter mötet åkte jag, Sina och Tine och åt middag på en resturang i Hingham och pratade bort några timmar. Åt champinjonsoppa och hade trevligt. Så helgen fick ett bra avslut med andra ord. :)

Nu väntar bara sängen och imorgon är det en ny arbetsvecka. Alarmet står på 06.30, uuunderbart! (;

Hoppas ni haft en bra helg hemma!
Pusss och god natt!

7.30 PM

Vaknade av att alarmet ringde kvart över sju imorse och väckte mig precis när jag drömde något om pappa. Minns inte alls vad jag drömde, men när jag slog upp ögonen kändes det precis som om han nyss hade varit i mitt rum. Med andra ord, så började jag dagen med en gnutta hemlängtan, som sedan beslöt sig för att förfölja mig resten av dagen. Inte roligt alls.

Nu, efter arbetsdagens slut, en dusch, lite prat med Mikael och Jenny på skype, samt ett mål pankakor känner jag mig i alla fall lite bättre igen. Är väldigt trött och sliten bara, så jag skippade till och med trippen till Ikea. Tror inte riktigt jag hade orkat med det idag, även om det hade varit kul att komma dit.

Istället blir det nu ännu en kväll på Starbucks, haha, denna gången med Sina och Tine.
Ska ta bilen dit helt själv faktiskt, så då blir det andra gången som jag kör bil ensam här i USA och första gången som jag kör i mörker. Spännande!

Nä, nu får jag sätta fart!

Pussss!

Two weeks now

Iiih, Mikael har köpt en biljett hit nu!! Vågar nästan inte tro på det ens, för jag är så jäkla glad, så ni anar inte! Ska bli så himla underbart att ha honom här, så jag kan inte ens förklara. Måste bara vänta 38 dagar, innan jag får hämta honom på flygplatsen i Boston och bara krama om honom för första gången på två månader. Guud, känner mig som en unge på julafton, vid bara tanken. Hihi :) :) :)

Och dessutom fick jag två godispåsar (en med sura gubbar, en med svenska fiskar) och ett jättegulligt kort av min värdfamilj när jag slutade jobba idag, som en slags uppmuntran efter min första dag. Så, ja, jag kan inte påstå att denna dagen varit annan än underbar faktiskt. Trots att det regnat och blåst så mycket att det blinkat i både lampor och tvapparater.

Pusss!



<3

Rain, pee pee and Starbucks.

Okej, det här får bli ett kort inlägg. Klockan är slog nämligen precis tio, vilket vi alla vet vad det innebär; bedtime for Sandra, haha.

Denna dagen har tyvärr inte varit lika fantastisk som den föregående. Jag började jobba klockan sju imorse, för min värdmamma skulle på konsert efter jobbet och var därför tvungen att ta bilen till Boston (vilket innebär åka hemifrån tidigare). Jag brydde mig inte så mycket om det, för tänkte att barnen vaknar ju inte förrrän halv åtta ändå. Men jodå, när jag ska kila ner för trappen för att äta frukost, så öppnar sig ena sovrumms dörren och där står en klarvaken fyraåring. Vad annars?

Sedan flöt dagen på i samma stil, kan man väl säga. Fick springa som en dåre med Nora i kärran för att hinna i tid till skolan, då dagens story time på biblioteket drog ut lite väl mycket på tiden. Var helt slut när jag väl kom fram.
Sen blev det lunch och nap i godan ro, så jag tänkte att eftermiddagen nog skulle gå smidigt. Men njaa, inte riktigt. Jag fick nog upprepa allt jag sa säkert fem gånger innan jag fick någon reaktion hela eftermiddagen. Det var hopp i soffan och barn på bordet, det var tårar hit och småtjaffs dit och som grädde på moset, så hände det även en liten olycka. Det är inte alltid så lätt att vänja sig av med blöja, som ni vet. Så helt plötsligt var det kiss i hela matstolen och på hela golvet. Underbart! haha.

Så ja, var ganska skönt att sluta för dagen vid halv sju, kan jag lova.
Men tycker nog trots allt att vi skyller alltihop på regnet, som gör att de inte kunnat springa av sig på två hela dagar, samt att de försöker testa var mina gränser går. Visst?

Avslutade hur som helst dagen på Starbucks med Ida. Lite prat och en Chai latte senare, känner jag mig lite mer motiverad för ett nytt försök imorgon.

Såå, wish me luck!

Natti!

Hey sweetie, it's okay.

Pratade med min lillasyster för första gången sedan jag åkte idag.
Ungefär såhär lät det:

Jag: - Hej skrållan, hur är det?
Lina: - Hej! braa...
Jag: - Va bra, hur mår du då? Jag hörde att du hade fått en hamster?
Lina: - Ja... Ja, jag har den istället för dig. När kommer du hem?
Jag: - Haha, ja men det får du ha.. Vad ska den heta då? Nä, men jag har ju precis åkt din knäppis!
Lina: - Den ska heta sötnos. Ja, men kan inte du komma hem?
Jag: - Aah, va fint! Nej, men du, det går ju inte. Sandra måste ju jobba här nu, jag kan inte bara komma hem.. Är hamstern snäll då?
Lina: - Men jag vill att du kommer hem nu!
Jag: - Jag vet det, jag saknar dig också, men det går fort jag är snart hemma. Hur är det i skolan?
Lina: - Bra.. men när kommer du hem? kan du inte komma hem nu?
Jag: - Nej, men gosis, det går inte. Vi får prata om något annat nu.. Var det kul på dansen?
Lina: - Jaa.... men kan du inte komma hem?
Jag: - Vad gjorde ni på dansen då? lärde ni er något nytt?
Lina: - Ja, det är bara fyra gånger kvar nu. Jag vill att du ska komma hem!
Jag: - Oj bara fyra gånger?... Jag vet det vännen...

och sen fortsatte vi sådär till jag var tvungen att säga hejdå, lägga på
och fälla några tårar. Uuusch, jag saknar min gosis! <3

I övrigt så har helgen varit jättebra, men det får ni höra om imorgon.

Natti!

Ordning och reda, pengar på fredag.

Idag är det fredag, vilket innebär att jag har varit hos familjen i en vecka nu. Tycker det känns som jag varit här längre på ett sätt, men samtidigt som om jag kom igår. Väldigt konstig känsla faktiskt, men antar att det är så det kommer vara hela tiden, mer eller mindre. Hur som helst så var det var roligt att få första lönen idag i alla fall. Och på en check dessutom. Kändes lagom coolt, haha.

Som sagt så är det fredag idag och då jobbar jag bara till halv ett. Så satt vid datorn och tog en tupplur efter att jag slutat för dagen. Därefter åkte jag och Anna iväg till ett ställe med massa affärer här i närheten. Handlade ingenting för tiden räckte inte till för mer än två affärer, haha, så tyvärr.. Men imorgon ska jag, en svensk tjej och två tyskar till Boston över dagen, så då blir det förhoppningsvis äntligen lite shopping. Är nämligen i ett eeeenormt behov av bland annat, ett par mjukisbyxor. Idiot som jag är, tyckte jag det var onödigt att packa ner dem när jag åkte, men ja, tji fick jag för det.

Pussss!

Stop and shop

Det blir så jobbigt när man uppdaterar bloggen här, för jag hinner aldrig skriva klart ett blogginlägg utan att bli avbruten, vilket gör att jag tappar tråden heeela tiden. Ska försöka skriva lite varje dag, för att både ni och jag ska hinna med i svängarna. Men det är liite svårt att få tid till det fakiskt, för så fort jag loggar in på datorn vill jag prata med alla och alla prata med mig, haha och sen när klockan är tio här måste jag sova, eftersom min kropp omöjligt kan ställa rätt sig efter tidskillanderna verkar det som.

Playdaten förut gick i alla fall bra. Vi hann bara vara där i ca 45 minuter, innan vi var tvungna att hämta min värdmamma vid båten.,men jag hann i alla fall bli imponerad av alla miljoner leksaker de andra barnen hade, samt dricka min första kopp kaffe på 2 veckor. Kan berätta för er att det kaffet var bland det bästa som hänt hittils (förutom Håkan Hellstöm då), haha! :)

Efter jobbet åkte jag och Anna till Stop and Shop (mataffären här) och hyrde film. Prince of Persia blev det och det kostade, hör och häpna, bara 1 dollar (ca 7-8 kr) att hyra film där. Sjuukt billigt, jämfört med hemma där det kostar 29 kr. Så jag har en känsla av att det kan bli en hel del filmtittande framöver!

Men nu har klockan slagit tio, så nu är det bäst jag hoppar i säng.
Ska gosa ner mig med Mikaels tshirt (som tack och lov fortfarande luktar honom) och nallen jag fick av familjen Rangfeldt, då känner jag mig mer "hemma"! :)

Pussss och god natt!

Happy birthday little brother!

Till och börja med vill jag säga grattis till min goa lillebror som fyller hela 16 år idag. Tänk att han blir stor han också, det kunde man ju inte tro! Känns konstigt att inte vara hemma idag faktiskt, sjunga "Ja, må du leva", ha kalas och äta tårta, så som man gjort alla andra år. Hade jag bara varit borta för en vecka hade det säkert inte känns så konstigt, men att veta att det inte ens blir något försenat kalas, gör att det blir mer påtagligt att man faktiskt inte är hemma. Men hoppas du har en jääättebra dag i alla fall lillebror! :)

Här borta regnar det idag, så Nora har fått lov att kika på Dora en stund, vilket också ger mig lov att sitta bredvid med datorn, haha. Ganska skönt att bara ta det lugnt en stund faktiskt, är rätt mycket aktiviteter på dagarna annars. I eftermiddag ska vi hämta W på skolan och sen ska vi på playdate hos en av hans klasskompisar. Det blir min första playdate här, så det ska bli kul.

Hoppas dagen hemma är/varit bra!

Pussss!

Workday # 2

Får skriva lite kort nu, ska snart iväg och äta med en annan au pair och hennes familj, eftersom hon fyller år. De skulle hämta mig klockan sex egentligen, men hörde av sig och sa att det blev tjugo över istället. Så varför inte passa på att blogga? tänkte jag då.

Mina två första jobbdagar har gått jättebra, barnen börjar vänja sig vid mig och även jag vid dem, så det känns skönt. Får hålla tummarna för att det kommer gå bra även när Anna, den nuvarande aupairen flyttar nästa vecka, men det borde nog inte vara några problem. Men vi får väl se (;

Nu är skjutsen här om 5 minuter, så är väl bäst jag kilar ner och sätter på mig skor och jacka.
Hoppas ni har det bra hemma, jag saknar er redan hur mycket som helst!

PS. (Mikke, du får mer än gäärna skicka ner lite vaniljyogurt, vore det snällaste någon gjort mot mig, haha! (; )


Pussss

Happy Haloween!

Idag vaknade jag inte förrän klockan tio, vilket är rekordet hittills. David och Jenny var med barnen i lekparken, så jag gick upp och duschade och åt lite frukost. Tycker att det känns rätt konstigt att gå i någon annans skåp och plocka, ungefär som om man vore en tjuv eller något, haha. Dock säger de åt mig att rota så mycket jag vill i köket, så att jag lär mig var allt finns, men ändå, det känns lite fel.

Saknar hur som helst redan flingor och fil, samt den svenska yogurten till frukost. Här har de någon yogurt som är lika krämig som creme fraiche och som visserligen smakar helt okej, men för mig som skulle kunna äta fil och yogurt 4 gånger om dagen, så går det inte riktigt att jämföra. Får hoppas att jag överlever i alla fall, haha! :)

Förutom frukost inhöll förmiddagen inte alls mycket, jag lekte lite med barnen, satt vid datorn och pratade med folk hemifrån. Jenny letade även upp en cam till mig som de hade lagt undan på vinden. Så nu slapp jag införskaffa en sådan också, vilket såklart plånboken tyckte var bra! Pratade med både Mikael, mamma och Per i några timmar, ända till det var det dags för pizza.

Davids föräldrar kom hit för lite haloweenmys och vi satt och pratade ett bra tag. De var hur lättsamma och härliga som helst, så det var kul. När klockan närmade sig 6 gick vi ut på trick or treat, jag, Jenny och barnen. Mötte upp några kompisar till dem också och jag har aldrig sett något gulligare. 4 små ungar som sprang till varenda hus och sa "trick or treat" innan någon ens hann öppna, haha. Var hur mycket barn som helst ute i området och alla var utklädda i jätteroliga kostymer.

I ett hus vi gick till hade familjen gjort om sitt garage till ett spökhus, dit alla som kom fick gå in. Snacka om att anstränga sig! Det var i princip helt tapetserat med läskiga saker på väggarna och borden var fulla av godis, äpplen, varm cider, kakor, ja you name it.. Tycker vi borde införa lite mer sånt här i Sverige, för det var verkligen hur mysigt och roligt som helst, speciellt att se hur kul alla barn tyckte det var.. Tror det var ca 30 barn och ringde på dörren här (för nåt år sen var det 60), så jaa :)

Nu måste jag dock sova, klockan är 21.55 och jag ska upp halv 7 imorn för att göra min första jobbdag, så får inte vara trött då.

Natti, Pussss!

(Förresten det är jättekul med alla kommentarer, men jag hinner inte svara idag bara (; )

I think I am going to Boston, think I'll start a new life.

Klockan är 10 pm här och jag är så sjukt trött, så ni anar inte. Dagarna på training school gav oss inte mycket till sömn och jag kan fortfarande känna av tidskillanderna, så klockan 8 börjar det rycka i ögonlocken.

Tänkte därför summera allt som hänt så kort så möjligt nu, även fast jag vet att ni är nyfikna på det mesta där hemma.
Stapla upp allt i punkter är väl det snabbaste sättet att uppdatera er på, skulle jag tro, så det kör vi på!

Here we go;

Säga hejdå på flygplatsen var det värsta jag gjort, trodde i princip att jag skulle dö. Att vi krockade på vägen ner till Landvetter gjorde det inte precis lättare, lämna en helt förstörd pojkvän med en trasig bil känns värre än att lämna en med en hel bil av någon anledning, haha. (Mer om den historian en annan gång. Allt gick bra och inget var vårat fel i alla fall)
Träffade Håkan Hellström precis efter att jag chekat in mitt handbagage och grinade som mest. Huur sjukt som helst. Han trodde jag kom från Norge och visade oss böcker som han tyckte var bra, där i bland "Låt den rätte komma in". Slutade gråta för jag blev så exalterad och ler varenda gång jag tänker på det fortfarande, haha!
Det var TUR att Caroline och Frida var med på planet.. hade inte klarat mig annars. Tur var det även att vi hade egen tv, fick tiden att gå :)
Skolan var huur snusikig som helst, det första jag såg var en spindel i fönstret på mitt rum. Somnade dock fort ändå första natten, efter att ha varit vaken över 24 h. Delade rum med en tysk tjej, som inte kom förrän efter jag hade somnat. Då väcker hon mig och presenterar sig, haha. Jag fattade inte alls vad som hände, typ kisade mot henne, svarade "I'm Sandra from Sweden" och somnade om. ganska fult, haha..


Lektionerna på skolan var ganska roliga, vår lärare Jocey var hur härlig som helst, skämtade hela tiden. Dock minns jag inte ett ord hon sa, har varit alldels för mycket att ta in denna veckan. Är glad att jag ens minns tjejernas jag umgicks mest med namn och all viktig information i stora drag.
Kom till värdfamiljen igår. Min värdpappa hämtade mig i en audi, som såg ut som Emilias bil innuti, men utan på... minns jag inte. Jag var dönervös, för vi stod och väntade på alla familjer, då bussen kom typ 2 h för tidigt. Så fort det kom en bil mot parkeringen (det var en stor parkering) skrek alla "A car is coming" och varje gång trodde jag att jag skulle dö, haha! Men när jag väl hade hälsat så gick det bra :)


Det första vi gjorde när jag kom hit var titta runt i huset, 4åringen hade ritat en dinosaure (hur fasen det nu stavas.. för trött för att tänka) och satt på min dörr, gulligt! Mitt rum är jättefint, blått och vitt, med en stoor sääng, en garderob med skjutdörrar, en stor byrå, nattduksbord, skrivbord o tre stora fönster. Jag gillar det aboslut! Resten av huset är också jättefint, hemtrevligt, lmodernt lagom stort, med alla saker man kan behöva och jaa.. väldigt mysigt. :)
Gårdagen spenderade jag sedan med att åka till stranden med min värdmamma och barnen. Det var hur fint som helst där nu, så kan bara tänka mig på sommaren... Husen som låg där såg ut som riktiga slott verkligen och min värdmamma bara "Too bad you picked us, huh?". Haha :) Men jag hade nog aldrig känt mig hemma i ett sååå stort hus och jag hade definitift aldrig vågat sova själv där. Så jag är såå nöjd :) På kvällen packade jag upp, käkade middag, duchade och somnade som en stock...


Idag har jag varit på stranden igen, men en annan strand i en närliggande stad. Även den huur fin som helst! Barnen lekte i lekparken, åkte en inomhuskarusell och köpte glass, jättemysigt! Sen åkte vi och handlade.. jag köpte alla hygiensaker man kan tänka sig.. kostade nästan 500 spänn. Vet inte om det är dyrt eller inte? men nu har jag så jag klarar mig ett halvår skulle jag tro, haha... Sen har jag varit ute på promenad med min värdmamma, käkat middag och suttit vid datorn. Skönt med lite lugnare dagar än på traningschool, behöver återhämta mig lite känner jag.
Nu ska jag sova, mina ögon går redan i kors och jag orkar inte ens bry mig om att kika igenom alla stavfel och grejer.. Ni får nöja er med att jag ens bryr mig om att uppdatera. (;

Imorgon är det haloween förresten, får se vad det bjuder på. En del hus här är helt galet pyntade verkligen. Ena huset intill har en stor uppblåstbar katt i trädgården, gaanska häftigt tycker mina värdbarn och ja, även jag.

God natt nu!
Pusssss!

4 days...

Ber om ursäkt för en rörigt utkast från igår, ville skriva, men hade egentligen inte tid. Sitter i samma sits nu också förresten, haha!

Kan inte förstå att det är 4 dagar kvar nu... Nyss var det 40, för två dagar sedan var det 2 månader kvar? Känns så i alla fall. Sjuukt!

Ikväll väntar en vi-ses-snart-middag med mina girls. Ska bli kul, men samtidigt så kommer det bli så jäkla sorgligt. Vill inte riktigt tänka på det... Bäst att försöka hålla tillbaka tårarna så länge så möjligt bara, har en känsla av att jag aldrig kommer sluta gråta om jag väl börjar.

Ordentliga uppdateringar kommer (någon gång hoppas jag), men till dess får ni stå ut!

Pusss!

Utkast: Okt. 20, 2010

Det där med att bli en flitig bloggerska, går sådär som ni kanske märkt. Varenda gång jag ska sätta mig och skriva vet jag antingen inte alls vad jag ska skriva eller har alldeles för mycket i huvudet för att ens orka göra ett försök till att få ut det i ord.

Idag har jag hur som helst packat. Skulle packat både igår och i förrgår, men fick bara panik på alla saker och beslut om vad jag ska ta med och inte, så fick inget alls gjort istället. Nu står dock min väska proppfull i mitt rum och jag bävar för att ställa den på vågen. Har ingen aning om vad jag ska plocka ur om den är för tung (vilket jag är säker på att den är). Har därför bestämt att jag ska vänta med att väga den till imorgon, när jag förhoppningsvis kanske har lite mer tålamod igen. Annars finns nog en risk att jag drar ur alla saker och sätter mig och grinar hysteriskt. Ni förstår, packa är inte min grej, inte alls.

På tal om något annat, så hade jag lite vi-ses-snart-fika för mina kusiner, min mormor och min farmor igår. Fick ett litet resekit med bland annat hudlotion, tvål, tuggumin och såntdär bra, samt ett armband från Pearls for girls. Det var hur fint som helst med vita pärlor och en bricka med texten "Live one day at the times and make it a masterpieace". Täänktvärt sådär (;

Josefin var också här på en snabbkaffe under dagen och även hon hade med sig en present till mig, innehållande Håkan Hellströms nya bok "PS- lycka till ikväll!". Vem skulle komma på och ge mig den, om inte Jossa? Hon är för söt och "brevet" hon skrivit i början av boken fick tårarna att trilla en stund. uuusch! :)

Nu måste jag sätta fart igen, har en del att fixa!

Pusss!

Espresso House

Började dagen med frukost på Espresso House i Karlstad. Chai latte, rostad bagel och massa prat med min älskling, gjorde morgonen hur mysig som helst. Skulle gärna börja varje dag så!
Strosade runt på stan och kikade på presenter till värdfamiljen också, men det är så svårt att veta vad man ska köpa. Hittade en kökshanduk med motiv från Säffle, men vet inte hur kul det känns att ge bort en kökshanduk, haha.. Dock är det den bästa idén jag har för tillfället, allt annat som jag eventuellt skulle kunna köpa går inte att packa ner i väskan eller känns dumt att ge bort, med tanke på att min värdmamma är svensk. Så har ni några bra förslag får ni gärna höra av er!

Nu väntar en lugn fredagkväll med film och förhoppningsvis tacos (om jag lyckas övertala mamma).

Pusss!

Jag har frihet i blicken, precis som du.

Idag hade Cultural Care onlinemöte för oss som snart ska påbörja vårt äventyr. Kan inte påstå att jag fick reda på något som jag inte redan visste, men mötet gjorde mig ändå mer taggad för att åka. Har blivit så himla nervös över hur det ska gå med hemlängtan det senaste, men efter mötet känner jag mig faktiskt lugnare igen. Skönt, för jag vill verkligen klara det, hur jobbigt det än kommer bli att lämna alla här hemma.

Morgonté hos Marielle, kvalitétstid med lillasyster, fika hos famor och kvällspromenad med min käraste Josefin är för övrigt vad min dag bestått av. Mysigt!

Pussss!

Letters from Boston

Idag när jag kom hem från jobbet låg ett brev adresserat till mig på vardagsrumsbordet. I ena hörnet satt två amerikanska frimärken och mitt på framsidan satt ett sött litet klistermärke. Såklart var det min värdfamilj som varit så söta och tänkt på mig. Fick tre foton på William och Nora, samt ett litet brev med texten "We can't wait to see you!", hur gulligt som helst! Ska bli så kul att träffa dem i verkligheten!

Fick dessutom mitt visum hemskickat idag. Det såg inte ut som jag hade föreställt mig precis, men måste ändå medge att jag tyckte det gjorde mitt pass ganska mycket häftigare. Jag menar, det är ju inte alla som har ett amerikanskt visum heller. (;

Pusss!

Three weeks to go!

Idag är det tre veckor kvar till jag åker. Känns därför som om det är på tiden att börja blogga och skriva av sig lite.
Mina nerver börjar göra sig påminda, leker med mitt humör, lockar fram tårar med jämna mellanrum och får mig att känna mig som ett pms-monster på heltid, rent ut sagt. Är väl inte så konstigt egentligen, det hör ju inte precis till vardagen att fösöka ställa in sig själv på att lämna alla man älskar och all sin trygghet för ett helt år, men ändå, skulle vara skönt att slippa vara nervös redan nu.

Hur som helst, så har jag precis betalt fakturan till Cultural Care, så nu är det bara ett ynka papper (mítt internationella körkort) som ska skickas in, innan jag är helt pappersmässigt redo för att åka. Känns skönt, med tanke på att jag mer eller mindre fyllt i papper och grejat hit och dit med allting ända sedan i mars nu. På onsdag väntar visserligen ett förberedelsemöte över internet, då vi ska gå igenom övningar som vi fått i en bok, om jag förstått rätt. De där övningarna har jag inte tagit mig tid till än, men jag hoppas det är snabbt avklarat.

Nu kallar dock jobbet snart. Har bara tre tider kvar denna veckan, sen slutar jag. Ska ägna de sista veckorna åt förberedelser, samt nära och kära, känner att det behövs. Ska även försöka se till att bli en flitig bloggerska under den tiden. Vi får väl se hur det går!

Pusss!

Long time, no see.

Therese är hemma! Huur bra är inte det?!
Har saknat den människan alldels, alldeles för mycket det senaste!

Remember to breath and everything will be okay.

Det är söndag och klockan är snart tjugo i elva. Jag har tillbringat exakt hela min helg med att jobba och plugga, plugga och jobba. Har stängt ner dokumentet med min halvfärdiga c-uppsats för idag nu, men sitter fortfarande kvar hemma hos Andrea, omgiven av böcker, papper, kaffekoppar, med mera. Skolan D Ö D A R mig för tillfället, känns som man aldrig blir klar med något, aldrig hinner andas.

och ja, det är faktiskt så illa som det låter den här gången.

Thank god, it's Friday!

Att sluta skolan halv elva varje fredag, är nog bland det bästa som finns. Däremot är inte faktumet att man måste fortsätta plugga efteråt det. Fast man kan ju inte få allt som man vill här i livet heller..(Vilket jag måste säga är rätt synd, haha!)

Nu blir det kaffe och english fram till halv fyra. Därefter fredagsmys!
Pusss

Maybe I would've been something you'd be good at.
Maybe you would've been something I'd be good at.
But now we'll never know.
I won't be sad but in case I go there every day to make myself feel bad, there's a chance that I'll start to wonder if this was the thing to do.

Jag har sett dig när du vandrar, varje kväll du tänker högt och viftar armar.

Funderar snart seriöst på om det här är början på den nya istiden? För herregud, något fel måste det vara.

Laleh - Bjurö klubb lyssnas det på idag.
puss.

Den här klumpedunsen vet mer än mig..

Har tillbringat eftermiddagen med min lillasyster. Den solstrålen kan få mig på så bra humör. Idag berättade hon om vilka som hade frågat chans på vilka och att hon och en kompis precis hade gjort slut med killen, som båda två var ihop med. "Men blev han inte ledsen då?" undrade jag, "Det vet väl inte jag", fick jag tillbaka med ett axelryck, varpå hon fortsatte att berätta, med stor inlevelse om vargleken, som de hade lekt på rasten.

Slarvade även bort min mobil under eftermiddagen, så jag sprang runt och letade efter den ett tag. När jag tillslut hittade den, tog hon på sig vuxenminen och sa "Men Sandra, du måste börja hålla reda på dina saker." Därefter lyckades hon även övertala mig att se på Katten Gustav och dricka varm choklad, istället för att plugga och jag konstarerade att livet som en söt åttaåring måste vara rätt bekvämt.

♥

Det är så logiskt, alla fattar utom du.

Egentligen är det ju skrattretande, hur några dumma, helt idiotiska, för att inte tala om meningslösa sifferkombinationer, kan få mig att bli så frustrerad och ledsen. Det gör mig så arg att jag inte fattar, att jag verkligen inte begriper, på något sätt, hur någon enda människa på detta jordklot faktiskt kan se logiken i det. Så än en gång; jävla matte.

Mother, please make my decisions, like you once did. This time I won’t pester you about it, I’ll surrender.

Jag har köpt en balklänning, jag har seriöst köpt en balklänning.
Men jag ska ju inte ta studenten? Jag ska ju inte sluta skolan? Jag ska ju inte bli vuxen? Jag skulle ju vara fjorton och fnissig för alltid, skulle jag inte det? Jag är ju redan arton med körkort, räcker inte det?

Tankarna på vad man ska göra efter studenten, gör sig till och med påminda oftare än vad jag är hungrig numera.

This is the year

Föregående inlägg skrevs, som ni antagligen förstod, i ett inte helt nyktert tillstånd. Dock står jag helt klart fast vid vad jag skrev och kan även tillägga att nyår slog mina förväntningar med hästlängder, fy fan va roligt vi hade! Lekarna, sångerna, maten, skålarna, talet, filmen, dikten, prisutdelningen, minnena, tårarna, skratten, gäsparna, nattmackorna och alla sköna kommentarer flöt ihop och allt blev bara så jäkla bra. Till och med så bra att man, trots den allt annat än härliga bakfyllan dagen därpå, ändå inte låta bli att le lite mer än vanligt.

Men god fortsättning & hoppas ni får all den lycka ni förtjänar i år!