Söt kille, tre år.

Kom på en sak som jag skulle ha skrivit för längesen egentligen.

Mina värdbarn hade en playdate en fredagseftermiddag för ca två veckor sen kanske. Jag hade redan slutat och var uppe på mitt rum o grejade. Efter en stund bestämmer jag mig för att ta en dusch, så jag plockar ihop sakerna o öppnar dörren ut till hallen, där badrummet ligger.
Utanför står en kille på sisådär tre år, som jag vet heter Shane. Han tittar väldigt skeptiskt och misstänktsamt på mig och jag sätter mig därför ner på huk och säger "Hi, I'm Sandra. Your name is Shane, right?"
Han tittar ännu mer fundersamt på mig och svarar "Yes, but who are you?". Jag svarar ännu mer inställsamt, "My name is Sandra, I'm W and N nanny".
Ungen blir bara mer och mer fundersam och frågar då "but how did you get here?", varpå jag svarar "I live here, that's my room" och pekar på dörren till mitt sovrum. "Okey, but how did you get here??" frågar han igen och jag upprepar återigen att jag faktiskt bor här, samt att jag varit här hela dagen, haha.

Till sist säger han, "okey, I'm gonna tell my mommy that you're up here". Så springer han ner för trappan och skriker "Mommy, mommy there's someone up there, she lives there! Come see!".

Hans mamma var nog inte så intresserad, för det slutade med att han två minuter senare kom upp igen och knackade på badrumsdörren. Jag som inte hunnit hoppa in i duschen än, öppnar dörren och där står ha återigen med den mest skeptiska och fundersamma min jag någonsin sett och frågar "What are you doing?". Jag svarar att jag ska duscha och att han kan gå ner och leka istället, vilket han tro det eller ej, accepterar. På väg ner för trappan stannar han dock och tittar på mig sådär fundersamt igen och sen säger han "Are you an angel?". Jag svarar full i skratt "No, I'm W and N nanny" och då säger han istället "Are you a stranger?", vilket jag bara svarar samma sak på. Därefter springer han återigen ner för trappan och försöker få med sin mamma upp för att titta på mig, hahaha.

Han måste varit den sötaste ungen jag någosin sett, haha.
Och "Are you an angel?" är ju en ganska fin komplimang, får man ju säga ändå.
Hahaha


Freedag igen och jag har precis avklarat dryga 5 kilometer på rullbandet + en massa annat skoj på gymmet. Såå nu är jag redo för helg!

Pussss

Home is where your heart is, or home is where you are.

Okej, gårdagens inlägg var inte speciellt underhållande, jag vet. Men å andra sidan var det kanske desto mer tillfredsställande för de som verkligen bryr sig om mig, men som aldrig ser mig numera. De som egentligen betyder mest med andra ord.

Jag har sagt det förut och jag säger det igen; Tiden bara rinner iväg!
Nu har jag varit här i fyra månader, samt avklarat en tredjedel av mitt år. Så om tiden ska fortsätta rinna såhär, så är jag hemma om en vecka.. Typ.

Eller vissa dagar känns det så i alla fall. Andra dagar känns det som om jag aldrig mer kommer komma hem, som om oktober/november ligger så långt bort att jag kommer ha hunnit fylla 120 innan dess. Som om detta året inte kan gå nog fort. Som om jag aldrig kommer få komma hem, krama min familj och mina vänner, pussa på min pojkvän och bara vara den Sandra som jag är hemma igen.

Sen har jag även börjat få dagar då jag tänker att jag aldrig vill åka hem (mamma svimma inte nu, jag kommer hem, jag lovar). Men vissa dagar när trollungarna jag har hand om är änglar, när chai latten på Starbucks smakar mer perfekt än vanligt, när jag traskar runt med Victoria Secret-påsar i händerna, när solen skiner, när jag äter bagels eller amerikanska pannkakor till frukost, när jag har en jätterolig dag med mina vänner här, när jag sitter på tåget in till Boston eller bussen till New York, då tänker jag ibland att jag aldrig kommer kunna lämna det.

Den dagen då jag faktiskt "måste" lämna det, den 24 oktober i år, ligger fortfarande vääldigt långt bort, men för att säga som min mamma alltid gör; "Den dagen, den sorgen".

Om ni undrade..

Okej, tänkte bara säga två saker;
Jag lever och allt är bara, bara bra. (;

When nothing goes right, go left.

Hallå där!

Då vart det dags för helg igen, långhelg till och med, vilket känns väldigt välbehövligt. Det är President's day på måndag, vilket tydligen innebär ledigt. Skönt!

Avslutade arbetsveckan med ett tur till gymmet precis och ska snart börja göra mig i ordning inför en promenad med Sina. Så himla häärligt väder ute idag! Blå himmel, sol och över 10 plus grader, det är skillnad mot februari hemma det.

Senare bär det av hem till Sina, där jag planerar att bosätta mig för resten av helgen. Hon är ensam hemma, så vi tänkte laga mat, mysa och bara ha kul helt enkelt. Dock väntar skola i morgon, vilket känns sådär, men men.

Nu får här sättas fart om jag ska hinna bli klar i tid.
Ha en bra helg allihop!

Pusss!

Happy Birthday!

Vill bara säga grattis till världens sötaste lillasyster som fyller 9 år idag! Fattar inte att hon blir så stor, min gosis. Önskar jag kunde vara hemma och fira och krama henne riktigt ordentligt, men får spara det till nästa år.

Det var förresten bland det första hon bekymrade sig för när jag först sa att jag skulle vara borta ett år. "Men.. men, Sandra, är du inte ens hemma på min födelsedag då?". Söt eller vad?

En annan väldigt betydelsefull person, som också fyller år idag är min goa, goa mormor. Hoppas även hon får en jättefin födelsedag och att kortet jag skickade kom fram i tid. Har inte pratat med henne sedan julafton, vilket känns som evigheter sen. Men ni som läser detta och ser henne kan väl krama o hälsa grattis, samt säga att jag saknar henne!

Önskar så att mina kära far och mormödrar kunde ha skype och tillgång till internet. Det underlättar så mycket...

Pusss!

People will hurt you, but you can't use that as an excuse to hurt someone back.

Idag var en dag då jag skulle kunnat döda för att ha Ica (eller vilken affär med lösgodis som helst) på andra sidan gatan. Hade jag haft det hade jag lätt sprungit dit i pyjamas för att så snabbt så möjligt stilla mitt godisbegär. Men nej, på grund av att USA inte ens vet vad riktigt godis är, samt på grund av ett dumt (men ack, så välbehövligt) godislöfte, försökte jag till min förtvivlan istället döda sockerbehovet med cheese sticks och banan. Vilket som ni alla säkert förstår inte hjälpte ett dugg.

Höften mår i alla fall bättre nu, så var iväg till gymmet och sprang för en stund sen. Körde slut på mig själv och sitter nu en lång dusch och en och en halv timma senare fortfarande med ett rött ansikte. Tjusigt.

Men eftersom jag varit så duktig idag, ska jag nu bädda ner mig med en bok och sen sova, trots att klockan bara är tjugo över åtta. Och med det sagt, kom jag även att tänka på en anledning till att jag är så glad att jag inte har någon skola längre; Jag kan lägga mig hur tidigt som helst, utan minsta dåligt samvete eller stress för att jag inte utnyttjar tiden till max. Så himla skönt!

Pusss!

Happy Valentine's day!

Till och börja med; Glad alla hjärtans dag lite i efterskott! Hoppas ni alla hade en fin dag igår, även fast det kanske inte är världens största dag hemma i sveariket.


Här firade folk som om det vore julafton, haha. Nej, inte riktigt, men det var inte allt för långt ifrån. När jag kom upp igår morse stod det en liten påse till mig från W och N på köksön. I den fanns en jättesöt nalle och ask med choklad, samt en kort som N gjort. Så himla gulligt av dem! Jag blev hur glad och överaskad som helst, hade knappt ägnat en tanke åt att det var alla hjärtans dag och hade än mindre förväntat mig att få något.

När jag sedan följde W till skolan kunde jag än mer se vilken skillnad det är på firandet här och hemma. När vi kom in på skolan möttes vi av massa barn och lärare i rött, rosa och hjärt-mönstrat, nästan alla med en liten påse fylld av alla-hjärtans-dag-kort i handen. Alla hälsade med ett glatt "Happy Valentine's day" och med hem ifrån skolan på eftermiddagen kom sedan också en påse fylld av massa hälsningar och småsaker.

Min söta, mexikanska granne Ashly hade gjort små söta godispåsar med chokladhjärtan, som delade ut när vi mötte henne på morgonen och ja, i princip hela dagen kändes vääldigt festlig, haha.

Sen när jag minst anar det, barnen sover middag och jag sitter vid datorn, ser jag att jag har ett röstmeddelande på mobilen. Så jag ringer upp röstbrevlådan och får veta att Cohassets blomsterhandel minsann levererat blommor utanför min dörr. Såå klart fattar jag på en gång vem de är ifrån, springer till dörren och får se den största vasen med rosor jag någonsin sett. 12 enorma, jättefina rosor med ett litet kort från världens allra, allra sötaste pojkvän. Behöver jag ens nämna att jag började gråta? haha.
God, I miss him!

Såå, ja, 14 februari i USA slog alla mina tidigare alla-hjärtans-dag-firanden. Inte för att jag egentligen tycker dagen är speciellt viktig, men ändå. Gårdagen var bästa dagen på länge och att vi hade suuuperfint vårväder också gjorde ju inte saken sämre.

Idag har dagen dock inte varit lika speciell. Jag har tvättat, spenderat tid på biblioteket och varit ute o frusit rumpan av mig (vårvädret försvann lika fort som det kom tydligen). Efter jobbet begav jag mig till gymmet, men fick inte mycket kalorier brända där inte. Gjorde nåt konstigt när jag lyfte N idag, så min höft värker som tusan, kunde varken springa på rullbandet eller på crosstrainern. Så hoppas verkligen det går över fort, jag som kommit igång med träningen äntligen!

Ja ja, nu får det vara nog för idag.

Bed time!

Pusss!

Everyone can make you smile, but only certain people can make you happy.

Att var och varannan människa klagar på dålig uppdatering, kan jag inte riktigt förstå. Vad menar ni med det egentligen? haha

Saken är den att jag känt mig som en vandrande zombie sedan jag kom hem från Canada i söndags. Så ork till att blogga, eller ens till tänka på att blogga har det inte funnits en smula energi till. Vilket det egentligen inte finns nu heller, kan ju tilläggas, haha.

Hur som helst, Canada var awesume! Alldeles för awesume, för att jag ska orka skriva om det här idag. Vi åt gott, dansade loss på en riktigt rolig nattklubb, åkte limousine, åkte och gick på guiedad tur i Qubec City, besökte stadens ishotell m.m.

Kom hem sent på söndagskvällen, så när klockan ringde vid halv 7 morgonen därpå, var jag inte jätteglad. Inte heller är jag jätteglad för att jag idag hade min enda sovmorgon för denna helgen, eftersom jag måste börja jobba klockan sju imorgonbitti igen... Mina värdföräldrar ska iväg och åka slalom, vilket så klart är jättekul för dem, men mindre kul för mig, som gäärna hade fått sova lite.

Usch, vet inte hur jag ska stå ut till nästa söndag. Har ju skola på lördag, så får inte sova då heller nämligen.. och lägga sig tidigt på kvällen hjälper inte just nu, behöver de där extra timmarna på morgonen. Men, men, sova får man göra när man dör. Right?

Annars är allt bra. Har varit på au pairmöte idag, där vi begav oss en dryg timma norrut för lite snow tubing. Trodde jag skulle dö första gången jag skulle ner för backen, för det gick huuur fort som helst, haha. Men sen var det enbart kul och absolut något jag skulle kunna göra om.

Vi fick även åka skolbuss dit, vilket också var en upplevelse. Bussen hoppade typ tio meter upp i luften i vartenda litet gupp, så allt och alla innuti far åt alla håll och kanter, haha.
Även detta är lite typiskt amerikanare, måste jag säga. De är sååå rädda om sina barn och har så sjukt mycket olika säkerhetsannordningar för minsta lilla sak man kan tänka sig, men skolbussarna de sätter sina barn på varje dag, har varken säkerhetsbälten (vad jag såg?), eller känns speciellt trygga på något sätt, haha.

men, men... nu ska jag sova.
Bilder från Qubec och au pairmötet, finns på facebook..


Så, god natt!
Pusss!

Btw, som ni ser i hörnet, så är floridaresan bokad och så även Mikaels biljett hit, iiiih. :D

och då, då kanske du förstår att motorcykel, det heter...

Någon mer än jag och mina kusiner som lyssnade på detta när vi var små?
Var tvungen att spela upp det för N och jag har nog aldrig sett henne skratta så mycket. Såå himla bra! hahaha

And we dance in the living room, dance on the sidewalks and..

♥

Jag är så glad att jag är tårögd just nu! Loggade in på facebook och ser på Elins statusuppdatering att hon, Andrea och Marielle har bokat flygbiljetter hit den 28 mars.
Ni skulle sett mitt leende när jag såg det. Fyy fan va roligt! Insåg nog precis i det ögonblicket hur mycket jag saknar dem!

Saknar att ha mina tjejer inom tio-minuters-promenad-avstånd, saknar att ha folk runt omkring mig som skrattar åt exakt samma saker som mig, saknar att planera de kommande helgernas fester in i minsta detalj , saknar att komma på en lördag kväll att "fan, vi kanske ska öppna vinflaskan ändå" och sedan ha en hur mysig/rolig spontankväll som helst, saknar att klä upp mig, locka håret, göra spotifylistor, gå på förfest, krama lite extra på dem jag inte sett på evigheter (vilket i detta fall innebär cirkus en vecka), dricka för mycket vin, dra till Harrys, tappa bort alla, gå på någon halvseg efterfest, gå hem barfota när fötterna inte klarar höga klackar en meter längre, ringa upp någon längst vägen och fråga vart fasen hon tog vägen, för att sedan gå hem och sova.

Jag saknar att vakna dagen efter, ringa Andrea och höra om hur kvällen slutade för henne, möta upp henne och traska vidare till Mc donalds för frukost där det sedan trippar in fler av oss undan för undan. Saknar att sitta hemma hos Marielle och dricka kaffe dagarna i ända och klaga över hur tråkigt Säffle är, samt planera den perfekta framtiden som helst ska ligga inom ett bekvämt avstånd föralltid. Saknar myskvällar hemma hos Josefin där trygghetskänslan alltid infinner sig på ett speciellt sätt, saknar spelkvällar där vi skrattar så vi gråter åt saker som ingen förutom vi skulle förstå. Saknar att ringa upp någon för en promenad ut till By eller för en sväng ner till Lindex, och ja, ni fattar poängen.

Vissa dagar skulle jag lätt kunna överväga att boka ett flyg hem, för att återfå allt det där. Men jag vet att om cirka tio månader, kommer det var detta jag saknar. Och än så länge har jag så himla mycket kvar här.

Hur som helst, i slutet på mars kommer det i alla fall bli ett kärt återseende, då en långhelg ska spenderas på Miami Beach. Visst, vi är inte hemma, visst vi är inte allihopa, men ändå, jääklar va roligt vi ska ha! :D

En extra puss till alla mina tjejer idag!
Jag saknar er mer än vad jag kan beskriva.
Pussss!