Nobody knows what you can do, until you show them.

Det regnar fortfarande och jag börjar fan känna mig lurad här. Frågan är bara vem jag ska lägga skulden på? Men jag menar, vadå gå till stranden i april? Vadå garanterat fint väder i maj? På stranden var jag en gång i april visserligen, men då blåste det ändå kallt och sen dess har det i princip bara regnat...

Men, men, det är bara att le, se glad ut och vänta lite till.
Alltid den där väntan.

Denna dagen har riktigt släpat sig fram (för att inte tala om denna veckan - jäkla regn) och när jag slutade var jag två sekunder ifrån att gå och lägga mig för kvällen, trots att klockan bara var halv sex, haha. Men sen pratade jag en liten stund men min älskade lillebror och fick på så sätt lite energi tillbaka för att ta mig iväg till gymmet trots allt.

Väl klar på gymmet, mötte jag sedan upp Ellinor för en kvällskaffe på Starbucks och lite nödvändig shopping, i form av sminkborttagning på CVS.. Så nu känner jag mig lite mer positiv igen i alla fall. Lite umgänge gör så mycket! :)

Imorgon är det dessutom freeedag FINALLY, och då ska jag och Mikael försöka boka vår semester (wiie) och sen ska jag spendera kvällen med Ellinor och Anette, som planen ser ut nu.
Sen på lördag morgon väntar min första riktiga sovmorgon sen i mitten av mars, eller nåt sånt och det ska jag säga er, är något jag ser fram emot enormt, haha. :D

Men nu kallar sängen.
Hoppas ni sover gott hemma!

Pusss!

Rain, rain, go away, all the children wants to play.

Jag spyr på vädret. Det har fan regnat varje dag i två veckor snart och enligt väderprognosen ska det regna ända fram till nästa måndag. Minst.
Varför ska Boston visa sin sämsta vädersida någonsin när jag bara är här för ett år? Livet är inte rättvist.

Känner mest bara för att bosätta mig i sängen just nu. Tappar insiprationen till allt och det mesta på grund av vädret, jag menar efter ett tag tappar man både fantasin och orken till att sysselsätta två småbarn dagarna i ända, samt låtsas att man tycker det är jättekul att vara ute i spöregn och frysa fingrarna av sig. (Går vi inte ut, är det jag som har två galna ungar med energi till alldeles för mycket bus, så nej, stanna inne varje dag är inget alternativ)

Men nog med klagande.

Jag var precis ut och hämtade posten. Väntar på brev från mamma, men hade istället fått ett brev från pappa, inehållande ett jättesött armband, vilket jag såklart tackar och kramar för om han någonsin läser det här? Han är ingen datanörd, den där pappa Skulstad, förstår ni..
Pratade med mamma precis innan jag gick ut för att hämta posten och hon klagade på att hennes brev inte kommit fram före Farmors, då hon skickade sitt långt innan, haha.. sen nu när jag hämtade pappas, så satt det inte ens frimärken på hans, så mamma måste ha lite otur när det gäller post får jag nog säga.. Men det kommer nog förr eller senare och jag klagar inte, att vänta på posten piggar ju upp arbetsdagarna om inte annat, haha..

Nä, dags att plocka upp mina småttingar och be till gud att han ger mig orken att klara mig igenom resten av denna seeega dagen.

Vi hörs!
Pussss!

Always grandma's little girl.

När pappa/mamma vill ha råd,
har farmor/mormor ofta svar.
För hon kan ösa ur,
alla kunskap som hon har.

Hon ställer ofta upp,
när kaos hopar sig.
För barnbarn gör det svårt,
att bara säga nej.

När barnbarn växer upp,
Finns farmor/mormor där som stöd.
Sin kärlek och sin tid,
hon ger i överflöd.

Och fast det sällan sägs,
är tacksamheten stor.
Att ha en sådan skatt,
som pappas/mammas goa mor.

<3

Handskrivna brev med gammaldags handstil gör saknaden lite extra påtaglig.
Önskar jag kunde sitta på farmors balkong med jordgubbar, glass och ett fotoalbum och på mormor veranda med bullar och hallonsoda, omgiven av mostrar, kusiner och djur.. Känns så konstigt att för första sommaren i sitt liv inte få göra det.

Kan inte vänta till jag får komma hem och krama dem igen!

So.. I guess I'm no longer a teenager.

Helgen har varit toppen, innehållande; klackar, vin, shottar, barbesök, hårklippning, hårfärgning, massage, filmkväll, tacos, glass, cheescake, pizza, brownies, svenskt godis, presenter, kinamat, jordgubbstårta, skratt, flams, fina tjejer, goa värdbarn och värdföräldrar m.m.

Trodde det skulle bli jobbigt att fylla år här borta, men måste säga att denna helgen har fått mig att inse hur bra jag faktiskt har det.
Jag är omgiven av en massa underbara människor här, som riktigt gjort sig till för att göra min helg och födelsedag speciell och minnesvärd på alla sätt, samtidigt som jag har världens finaste vänner, familj och pojkvän där hemma, som även de gjort denna dagen extra speciell med sms, skypesamtal och facebookhälsningar.

W och N var gladare än gladast när jag kom hem ikväll. Skrek "happy birthday" och överröste mig med kramar så fort jag kom innanför dörren, självklart med partyhattarna på huvudet, överexalterade för att få ge mig deras paket. Mina trollungar det..

Men nu ska jag däcka i sängen. Berättar nog lite mer ingående om dagen imorgon kanske. Men tack ska ni ha för allt, både ni där hemma, ni på andra ställen i världen och ni här i USA. Jag saknar er och jag kommer att sakna er, mer än vad ni tror.

Pussss!

Pollenchock och Stjärnfall.

Har nog aldrig gjort mig i ordning så fort som jag precis gjorde. Duschade, rakade benen, sminkade mig, blåste håret och plattade håret på en timma, samtidigt som jag ringde lite samtal, skrev med folk på datorn och höll ett öga på min hostmums e-mail, haha.

Allt detta på grund av att vi fick tankarna på att dra till New York ikväll, festa under natten och ta första bussen hem imorgon, hahaha. Fyller man 20 får man ju lov att göra sånt där spontant faktiskt..

Dock blev det inte av nu, för vi insåg att vi var lite väl tidsoptimistiska då vi tänkte kasta oss på en buss vid 7, när två av de andra tjejerna inte slutar jobba förrän stax efter sex och det tar oss minst 40 minuter till bussstationen, haha.
Såå ja, här sitter jag färdigfixad (eller ja, så gott det går på en timma) och har nu ganska mycket mer tid innan Ellinor kommer för att plocka upp mig, haha. Så kan det gå ;)

Men ikväll drar vi in till Boston och ser vad som finns att erbjudas där istället. Lite rosé och glada vänner, så är jag mer än nöjd idag. Men ja, på något sätt måste jag ju fira min uppkommande 20årsdag på söndag, right?

På tal om något annat som har mina extension-papper kommit, för er som inte visste det. Jag är fast besluten till att åka hem, men kan inte annat än medge att det känns lite konstigt när min värdfamilj börjat kika efter ny au pair nu.
Ännu konstigare känns det att jag idag varit här i 200 dagar och därmed bara har 165kvar.. Stört.

Men ja, har inte mycket mer att säga än så.
Ha en fin helg! :)

Pussss!

Provincetown

Nu var det ett tag sen igen. Dagarna går så fort, så det känns alltid som om jag uppdaterade här "igår", fastän det sällan är så, haha.

Sitter just nu och kikar igenom lite bilder från helgen, eller lite och lite.. cirka 2000 bilder närmare bestämt, haha. Vi drog nämligen ner till Cape Cod i söndags, med hopp om en härlig dag på picknikfilten.

Steg upp med tuppen och ignonerade den molntäta himlen i hopp om att det skulle klarna upp under de två timmarna det tar att köra ner. Tyvärr blev det inte så och väl framme på Capens udde; Provincetown, fick vi helt enkelt sätta oss på Café för att äta frukost istället. Inte helt fel det heller visserligen, då det innebar amerikanska blåbärspannkakor med jordgubbar, men ändå.

När vi ätit klart och blivit "utskällda" av servitrisen för att vi ville dela på notan, drog vi därifrån för att utforska staden lite. Gick även ner till stranden, där vi höll på att frysa öronen av oss till en början, men glömde snart bort det då vi började fota en massa och mer eller mindre kom att ha en impulsiv fotosession där, haha. (Därav alla bilder)

Efter några timmar till hade vi till sist tröttnad på att vandra runt i blåsten, så vi satte oss i bilen tillbaka mot Boston igen. Sov gott på vägen och väl hemma, drog vi till Ellinor för middag och hängresten av eftermiddagen/kvällen..

Förutom Cape Cod, innehöll även helgen shopping på Wrentham outlet under lördagen. Införskaffade mig en Ralph Lauren-kofta, hårserum och ett par vita låga converse, trodde jag. Men upptäckte nu när jag städade ihop på mitt rum att conversen är höga och i storlek 35, haha. Vet inte om jag fått fel påse eller om tjejen i butiken gav mig helt fel kartong.. Störande hur som helst, men som tur är kan man ju byta.

Annars förra veckan var vi iväg på bio en kväll. Såg "Soul Surfer", som jag måste säga var väldigt bra, så se den om ni har chansen.. Joinade även Ellinor under tiden hon jobbade i fredags kväll och fick då ta mig en tur på cykeln tillsammans med henne och hennes sjuåring. Cykelhjälmen var på och vi cyklade gatan upp och ner på cyklar utan fotbroms.. Ibland krävs det mycket av en som au pair, hahaha (;

Men nu kallar sängen på mig. Har lånat en ny bok från biblioteket och har nytvättade lakan, så har längtat efter att få gå och lägga mig hela dagen, hähä.

Men först ska ni få lite bilder;

Day 190.

Fick för mig att fixa en ny header såhär medan jag väntar på att nagellacket ska torka, så att jag ska kunna lägga mig och sova sen. Den andra var så grå och tråkigt, så även om den här inte är speciellt genomtänkt så är den i alla fall lite gladare. Får fixa till småfelen och allt sånt, eller göra en annan när tiden och lusten räcker till. Men det gör den inte idag förstår ni.

Början på veckan har passerat smärtfritt med strålande solsken och långa dagar utomhus. Brände mig på bara en dryg timma i solstolen, så det känns skönt.
Saknar Mikael så klart, blev tomt nu när han åkte. Men hur hemskt det än låter, så är jag ju numer rätt van vid att vara ifrån honom och alla andra jag älskar. Därav har rutinerna gått tillbak till det normala utan vidare komplikationer

Men vet ni vad? Nu är nagellacket äntligen torrt.
Vi hörs kanske imorgon!
Pusss

Förresten, läste något om snö i Säffle i morse.
Det måste ju känts för härligt? hahaha

Sit talkning up all night, saying things we haven't for a while, a while.

Jaahaa, då har jag återigen fällt några tårar på en flygplats. Sa hejdå till Mikael för några timmar sen nu. Vi har haft en jättemysig vecka här i Boston, som så klart också sprungit i väg allt för fort.

Är helt slut just nu och ligger i sängen redo att sova, trots att klockan bara är åtta och mina värdbarn på två och fyra år inte ens sover än, haha. Men det sliter på en att vakna innan klockan sex varje morgon, jobba tio timmar och sen åka iväg och hitta på något direkt man slutar. Missförstå mig inte nu, för det har absolut varit värt det, på alla sätt och vis, men ja, man blir trött, haha.

Det löste sig i alla fall med hotell och allt, tack vare att mina värdföräldrar var snälla nog att låta mig ha bilen stående i den närliggande staden över natten trots allt. Det innebar alltså att jag fick sova med mitt hjärta varje natt; något jag är otroligt tacksam över. Har man lite tid från början är man glad för minsta minuter extra man får.. Trots det har vi dock hunnit avfärda fyra hotell på en vecka, vilket jag måste säga inte känns så illa pinkat. Så ja, behöver ni tips på hotell runt Boston, kan jag ju ge er lite råd numera i alla fall, haha.

I stora drag har vi mest umgåtts, shoppat och ätit denna veckan. Eftersom jag jobbat så hade vi inte allt för mycket tid på kvällarna och både denna helgen och förra bara rann iväg. Tror i alla fall Mikael hann se och få ett lite bättre intryck av Boston denna gången än förra, vilket var kul. Förra gången hade jag ju bara varit här i knappt två månader och hade inte helt koll på något, men nu känner jag mig ju bra mycker mer hemma så, jaa. :)

Har ju även passerat min halvårsdag här i USA. Närmare bestämt, förra måndagen. Konstig känsla att mer än halva tiden gått.

Men nä, nu orkar inte jag mer.
Läggdags.

Pusss!