Har haft en fullspäckad vecka. NYC förra helgen med mina två älskade vänner och kusiner. En jobbvecka full med en sjuk fyraåring, regn och packning. Sen en superfin torsdag/fredag/lördag med Sofia och Susanna i Boston.
Det är en sån konstig känsla att träffa någon som man känt i hela sitt liv, för första gången på 11 månader. Vet inte hur jag ska beskriva det, men bara känslan av att ligga på hotellrummet och höra Sofia och Susanna sova precis bredvid, blir så speciellt. Det känns så tryggt och välbekant.
Det kändes såklart hur bra som helst att se både Mikael, Sanna, Elin, Andrea och Marielle tidigare iår också. Men Fia och Sanna, är ju det närmaste min egna familj jag kan komma.. och ja, det blir speciellt.
Har njutit av att höra dem småtjaffsa och störa sig på varann (ingen kan riktigt göra det här, eftersom man oftast inte känner varann sååå bra) , berätta om saker som hänt hemma och visa dem allt som är mitt hemma här.
Så idag vinkade jag av dem tillsammans med tre av mina tjocka väskor på flygplatsen. Känns så sjukt att typ hälften av alla mina saker är på väg hem till Sverige just nu. Sjukt, sorgligt, konstigt och...ja, ganska bra också.. tror jag.
Men nu ska jag sova, känner mig helt slut efter att ha ätit nästan ingenting på hela dagen och flackat runt som en galning med över 40 kilo packning i Boston, haha.
Och på tal om Boston och packning; idag är det exakt en månad kvar till jag lämnar min värdfamilj.. (Men jag tänker fortsätta låtsas som om det är flera år kvar, så jag slipper bli ledsen)
Hoppas ni haft en fin marknadshelg hemma.
Jag är lite avundsjuk på godiset och den charmiga stämningen, men annars känns det rätt okej, haha.
Och ooj, vad jag är duktig med styckindelning idag känner jag, haha!
Men god natt nu!
Pusss!
1 kommentar:
Jättefina kort sandra å så fint skrivet<3<3<3<3<3<3kram
Skicka en kommentar