Är precis hemkommen från en liten förtidig avskedsmiddag med min värdfamilj. Vi var på en amerikansk restaurang en bit bort, åt en massa gott och pratade om dittan och dattan, men framför allt om hur fort året gått.
Det känns helt sjukt att jag redan varit här i ett år. (Eller, ja, om två veckor..)
Första halvan gick i normalfart, men de senaste sex månaderna, vad hände med dem?
Det känns nästan som om någon stulit fyra månader ifrån mitt år, för trots att jag nu gett mina avskedspresenter, fått en egen present, fällt några tårar med familjen och börjat packa ihop mitt rum, så kan jag omöjligt få in i huvudet att jag ska flytta härifrån. Jag ska till California om nästan exakt två veckor och sen, ja sen, då ska jag hem. Hem till Sverige...
Jenny och David frågade mig vad det första jag ska göra när jag kommer hem är, och jag svarade krama min familj. Och så frågade de, but besides that? och jag svarade, äta fil och flingor, haha.
(och kanske springa till systemet, hahaha)
Ikväll skulle Maja och Steff, mina två skönheter här i South Shore, iväg på en hemmafest i Cambridge. Jag skippade det och sitter nu här i mitt rum och deppar istället, haha. Känner mig som en sån jäkla kärring, haha. Var hemma ensam och såg på film igår, sitter ensam nu och gör ingen nytta alls.. Var inte precis så jag trodde jag skulle spendera mina sista helger, haha.
Men jag vet inte, jag känner mig inte på humör för att träffa massa nya människor, som jag vet att jag aldrig kommer kunna lära känna i alla fall ikväll. Speciellt inte, när alla andra här har nästan hela året kvar framför sig och är taggade för att knyta kontakter.
Dock kommer möjligheten att träffa alla nya människor vara en av de sakerna jag kommer sakna mest hemma. Och lite roligt är det ju att om jag hade varit på semester i 2 veckor hade jag sett det som en ypperlig chans att få träffa nytt folk, men nu när jag jämför 2 veckor med ett år, så orkar jag inte ens gå utanför dörren, haha.. Men ja, kanske har känslan efter avskedmiddagen ett finger med i spelet, när det kommer till mitt partyhumör.
Men nä, denna kvällen (helgen) fick bli lugn och det kanske är lika bra eftersom jag ska iväg på en sista utflykt med min familj imorgonbitti. Vi ska plocka äpplen på något ställe norr om Boston (detta är en vanlig familjetradtion här tydligen) och beräknar väl lämna huset vid 8.15 am.
Såå lika bra att vara utvilad kanske ;)
Nu är klockan 9.08 pm och jag ska sova. (Sa jag något om kärring?)
Hoppas ni haft en fin kväll och hoppas Veronica Maggio sjöng falskt. ;)
PUSS!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar